Tyska postens special inför valåret 2021
Den 26 september 2021 kommer val till Bundestag att äga rum i samtliga 16 tyska förbundsländer. Dessutom kommer val till Landtag fram till dess att äga rum i fem av förbundsländerna. Tyska posten kommer att presentera förbundsländerna i den ordning som de går till val. Fredrik Danelius kommer att göra bakgrundbeskrivningar med fokus på historia, kultur och näringsliv. Andreaz Altermann kommer i separata texter att analysera politiken. Baden-Württemberg går liksom Rheinland-Pfalz till val den 14 mars.
Baden-Württemberg gränsar till Rheinland-Pfalz i nordväst, till Hessen i norr, till Bayern i ost, till Frankrike i väst och till Schweiz i syd.
Urstark industri och bedårande bergs- och skogslandskap
Folkmängden är cirka 10,5 miljoner, ungefär som Sveriges. Ytan är dock mindre än en tiondel av Sveriges. Huvudstad är Stuttgart med cirka 600.000 invånare i själva staden och cirka 3 miljoner i storstadsområdet.
Schwarzwald i höstskrud.
Baden-Württemburg utgör tillsammans med grannen Bayern den tyska industrins hjärta. Här har flera av de allra största tyska företagen sin bas. Förbundslandet är också känt för sin naturskönhet, inte minst i det bergiga skogslandskapet Schwarzwald i väst och vid Bodensjön i syd.
Karlsruhe är säte för den viktiga tyska författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht), en domstol med en stark konstitutionell ställning likande den amerikanska Högsta domstolen (US Supreme Court).
Bundesverfassungsgericht i Karlsruhe är Tysklands högsta rättsliga instans.
Historia: Här levde de första europeiska människorna
Området har bebotts sedan människosläktets tidigaste dagar. Skelettdelar från Homo heidelbergiensis och Homo steinheimensis som arkeologer har grävt fram i regionen bedöms vara mellan 300.000 och 800.000 år gamla. Innan romarna erövrade området beboddes det av kelter och svaber. Efter Roms nedgång härskade alemanner och senare frankerna under Karl den Store.
Homo heidelbergiensis såsom man föreställer sig att den såg ut vid sidan av två andra tidiga människoformer.
Efter nedgången av Karl den Stores rike följde en flera sekler lång period av stor splittring med många olika mindre hertigdömen, grevskap, fristäder, kyrkstäder, självstyrande byar och andra lokala enheter periodvis sammanfogade i större konstellationer. Efter Napoleonkrigen organiserades området i fyra regioner: Baden, Württemberg, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen.
Det medeltida Schloss Württemberg i en romantisk fantasi från 1800-talet.
1871 blev regionen en del av det Tyska riket. Hohenzollern-områdena hade då blivit delar av Preussen. 1919 fick Baden och Württemberg demokratiska författningar, något som upphörde i och med nazisternas maktövertagande 1933. Efter Andra världskriget diskuterades olika möjligheter att organisera området. Den 25 april 1952 bildades slutligen, efter en folkomröstning, förbundslandet Baden-Württemberg.
En svensk adlig ätt, ätten Marcks (Marks) von Würtemberg, adlad 1759 och introducerad vid Riddarhuset som friherrar 1776, har trots att namnet stavas med ett t och inte två, sitt ursprung i tyska Württemberg. Kända medlemmar av ätten är fältmarskalken Gotthard Vilhelm Marcks von Würtemberg (1688-1778) och utrikesministern, justitierådet och hovrättspresidenten Erik Marks von Würtemberg (1861-1937).
Den svenska friherreliga ätten Marcks von Würtembergs släktvapen.
Religion: Protestanter i norr; katoliker i syd
De centrala och norra delarna av förbundslandet är sedan Reformationen övervägande lutheranskt-protestantiska. Det högt ansedda Tübingen Stift i universitetsstaden Tübingen är kyrkans centrum för utbildning. Inte bara teologer har utbildat sig här, även sådana som astronomen Johannes Kepler (1571-1630), poeten Friedrich Hölderlin (1770-1843) och filosoferna Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) och Friedrich Schelling (1775-1854).
Tübingen Stift sett från Neckar.
Heidelberg är traditionellt calvinistiskt präglat. I övrigt är de södra delarna av förbundslandet huvudsakligen romersk-katolska. Av förbundslandets invånare definierar sig 37% som romersk-katoliker, 33% som evangeliska protestanter, 6% som muslimer, medan 24% betecknar sig som ateister eller anhängare av andra livsåskådningar.
Natur: Rhen och Neckar; Schwarzwald och Bodensjön
Landskapet präglar av floderna Rhen, som utgör gränsen mot Frankrike i väst och delvis i syd, och Neckar, som rinner genom flera av förbundslandets största städer. Donau anses ha sin källa i högt belägna Furtwangen i Schwarzwald.
Neckar flyter genom Heidelberg.
Den natursköna bergskedjan Schwarzwald sträcker sig 160 km lång och 50 km bred i den västra delen av förbundslandet. Dess högsta punkt är Feldberg, 1.493 meter över havet.
I syd finns Bodensjön, en av Centraleuropas största insjöar. Den långsträckta sjön gränsar också till Schweiz och Österrike.
Segelbåtar på Bodensjön.
Näringsliv: Världsledande företag och Mittelstand
Baden-Württemberg utgör, jämte Bayern, Tyskland industriella motor. Förbundslandet stoltserar sedan flera år med synnerligen starka siffror vad gäller vad gäller BNP, exportvolymer, och inte minst innovationer. Baden-Württemberg är det förbundsland där flest tyska patent beviljats enligt aktuell statistik. Förbundslandets BNP på 504 miljarder USD är nästan på samma nivå som hela Sveriges (556 miljarder).
Den världsledande biltillverkaren Daimler AG med varumärkena Mercedes-Benz och Daimler har sitt högkvarter i Stuttgart. Bolaget har anläggningar över stora delar av världen med totalt cirka 300.000 anställda. Den största tyska fabriken, med cirka 26.000 anställda, ligger i Sindelflingen. Daimlers styrelseordförande och Mercedes-Benz VD är idag en svensk, Västerviksfödde Ola Källenius. Han är den förste icke-tysken på båda posterna. Källenius har profilerat sig som starkt drivande i företagets pågående övergång till elbilar.
Svenske Ola Källenius, i förarsätet hos Daimler och Mercedes-Benz mot elbilsframtiden.
Även prestigebiltillverkaren Porsche, numera ägd av Volkswagen, har sitt huvudkvarter i Stuttgart, där bolaget grundades 1931 av Ferdinand Porsche (1875-1951). Det mångsidiga bolaget Bosch (Robert Bosch GmbH), kanske mest känt för sina hushållsapparater, grundades 1886 i Gerlingen, idag en förstad till Stuttgart, där det fortfarande har sitt högkvarter.
Optikbolaget (kameror, mikroskop, teleskop med mera) Carl Zeiss AG, som grundades 1846 i Jena i östra Tyskland, har idag sitt högkvarter i Oberkochen i södra Baden-Württemberg. Mjukvaruföretaget SAP, det största bolaget i sin bransch utanför USA, som producerar affärsprogramvara, har sitt huvudkvarter i Walldorf i förbundslandet.
Det är en djup övertygelse hos många tyskar att det är de små och medelstora familjeföretagen, de så kallade Mittelstand, som bär upp en väl fungerande ekonomi.
Storföretagen till trots så utgörs ryggraden av Baden-Württembergs näringsliv av det som tyskarna kallar Mittelstand, medelstora företag, ofta familjeföretag, med färre än 500 anställda, i alla möjliga branscher. Dessa företag karakteriseras bland annat av stark lokal förankring, närhet till kunderna och långsiktighet. Den kan hända att ett Mittelstand-bolag utvecklas till ett storbolag. Bosch nämns ofta som ett exempel på detta.
Turism: Gamla lärosäten med slott och en blomsterö
Turismen är en viktig del av förbundslandets ekonomi. Populära resmål är de vackert belägna universitetsstäderna Heidelberg och Tübingen med gamla slott som överblickar Neckar och vibrerade folkliv. Två gamla klosterorter, Reichenau (en ö i Bodensjön) och Maulbronn (nära Karlsruhe), är upptagna på UNESCO:s världsarvlista.
Stadskyrkan i Ulm (161,5 meter) är högre än Kaknästornet (155 meter).
Stadskyrkan i Ulm, Ulmer Münster, stoltserar med världens högsta kyrktorn, 161,5 meter högt och 768 trappsteg. Kyrkan grundlades 1377. Tornet färdigställdes 1877. De svabiska alperna med slotten Hohenzollern och Sigmaringen lockar många besökare. Baden-Baden i Schwarzwald är en klassisk kurort. Schwarzwalds kuperade skogs- och bergslandskap med traditionella byar är populärt bland vandrare.
Ett populärt resmål, inte minst bland svenskar, är blomsterön Mainau i Bodensjön. Slottet och ön tillhörde länge storhertigarna av Baden och ärvdes 1930 av den svenske prinsen Lennart Bernadotte (1909-2004) som gjorde det till sitt livsprojekt att omsorgsfullt vårda och utveckla slottet och parken.
I Lennart Bernadottes memoarer, liksom i hans liv, blev Mainau medelpunkten.
Kultur: Allt från balett till ölfestival.
Stuttgart erbjuder ett mångfasetterat kulturliv av hög klass. Här finner vi Statsoperan som blivit framröstad som Tysklands främsta operascen flera år i följd. Stuttgartbaletten anses hålla världsklass. Stuttgarts statsgalleri, som öppnade 1843, har en av landets förnämsta samlingar av konst från medeltiden och framåt.
Stuttgarts baletthus.
I förbundslandet hittar vi mer än hundra medelstora och mindre teatrar, bland dem det kända Festspelhuset i Baden-Baden. I Baden-Württemberg hålls flera ofta årligen återkommande festivaler av olika slag, bland dem den stora ölfestivalen Cannstatter Volksfest (också känd som Stuttgarts ölfestival). Den varar tre veckor i månadsskiften september-oktober och är världens näst största ölfestival efter Oktoberfesten i München.
På Cannstatter Volksfest flödar ölen ur faten.
Baden-Württemberg har några av Tysklands äldsta och mest prestigefulla universitet såsom landets äldsta, det i Heidelberg, grundat 1386, det i Freiburg från 1457 och det i Tübingen från 1477. Högt ansedda universitet finns också Karlsruhe, Konstanz, Stuttgart och Ulm. Filmakademin i Ludwigsburg tillhandahåller en av Tysklands främsta utbildningar för filmskapare.
Bland framstående personer från Baden-Württemberg hittar vi poeten Friedrich Hölderlin, fysikern Albert Einstein, synthpoppionjären Florian Schneider (medgrundare av Kraftwerk), skådespelaren Michael Fassbender, tennisspelarna Boris Becker och Steffi Graf, fotbollstränaren Jürgen Klopp och inte minst vår Drottning Silvia.
Sveriges Drottning Silvia, född Silvia Renate Sommerlath i Heidelberg 1943, här på besök i barndomsstaden.
Gastronomi: Skinka, tårta och världens mest Michelinstjärnebeströdda by
För gastronomen erbjuder Baden-Württemberg flera lokala specialiteter och restauranger av toppklass. Några badiska paradrätter är vit sparris i olika former, Badische Schaüfele (rökt fläsklägg) och Bubespitzle (potatisfingrar). Spätzle (tyska äggnudlar) serveras ibland som Käsespätzle med lök och smält ost. En annan badisk specialitet är Maultaschen, ett slags piroger.
Badische Maultaschen.
Schwarzwald är världsberömt för två rätter: Schwarzwaldskinkan och Schwarzwaldtårtan. Skinkan är inte så gammal som man skulle kunna tro utan började tillverkas 1959. Den är numera en namnskyddad produkt inom EU. Skinkan saltas och kryddas med vanligen peppar, vitlök, koriander och enbär och får sedan mogna minst en månad för att utveckla smaken.
Schwarzwaldtårtans (Schwarzwälder Kirschtorte) ursprung är inte helt klart men recept finns bevarade från 1900-talets första decennier. Den har fått sitt namn inte så mycket från regionen utan från det körsbärsbrännvin (Schwarzwälder Kirchwasser) som är en av ingredienserna. Det bakverk som säljs i Sverige som Schwarzwaldtårta skiljer sig en del från det som bakas i Tyskland. Den tyska tårtan utgörs av en fluffig chokladbotten med mellanlager av körsbär eller körsbärsmarmelad och är garnerad med strödd choklad, körsbär och grädde.
Schwarzwaldtårta på tyskt vis.
I Baden-Württemberg finns hela 74 restauranger med stjärnor i Guide Michelin, bland dem de två trestjärniga Schwarzwaldstube och Restaurant Bareiss, båda belägna i den lilla orten Baiersbronn i Schwarzwald. Där finns också en tvåstjärnig restaurang, Schlossberg, vilket troligen gör byn med sina knappt 15.000 invånare till världens mest Michelinstjärnebeströdda ort per capita.
Dialekter: Alemanniska, frankiska och svabiska
Två dialektfamiljer dominerar i Baden-Württemberg: alemanniska (ty. Alemannisch) och frankiska (ty. Fränkisch). Dessa brukar sedan delas in i olika undergrupper. Svabiska (ty. Schwäbisch) klassas till exempel ofta som en alemannisk dialekt. Distinktioner görs också mellan högalemanniska och lågalemanniska liksom mellan Rhenfrankiska och sydfrankiska dialekter.
Dialektkarta.
Idrott: tre klubbar i Bundesliga!
Liksom i övriga Tyskland är fotboll den populäraste idrotten i Baden-Württemberg. Förbundslandet har hela tre lag i Bundesliga: VfB Stuttgart (i skrivande stund på åttonde plats), SC Freiburg (sjunde plats) och TSG 1899 Hoffenheim (elfte plats). Den mest framgångsrika klubben är Stuttgart som blivit tyska mästare 5 gånger, senast säsongen 2006/07. Malmö FF-legendaren Bosse Larsson spelade för klubben 1966-69.
Vi är mer vana att se Bosse Larsson i MFF-tröjan, men här är han i VfB Stuttgarts, vilket blev hans enda utländska proffssejour.
Motorsport är också populärt i Baden-Württemberg. Flera Formel 1-lopp har körts på Hockenheimring. Banan har på senare år turats om med Nürburgring i Rheinland-Pfalz om att vara värdar för det tyska Grand Prix-loppet. Basketboll är en annan populär sport i förbundslandet som har flera framstående klubbar i de tyska ligorna. Inom tennisen har man än så länge inte lyckats få fram någon värdig efterföljare till förbundslandets stoltheter Boris Becker och Steffi Graf.