av Fredrik Danelius och Kjell-Åke Sjölander
Idag gratulerar vi den tyske rocklegenden Udo Lindenberg på 75-årsdagen. Och inte bara vi. Födelsedagen uppmärksammas stort i hemlandet, bland annat av de ledande TV- och radiokanalerna på NDR och ADR. En dokumentär om hans liv premiärsändes på NDR i helgen. Hur firar då Udo själv sin födelsedag? Kanske gör han det i sin svit på Hotel Atlantic Kempinski i Hamburg, där han bor sedan mitten på 1990-talet. Inför födelsedagen har han släppt en ny låt och video.
I denna låt släppt inför 75-årsdagen förkunnar Lindenberg att han inte har tid att bli gammal (”keine Zeit zum Älterwerden”)
Lindenberg är en av de allra största inom sin genre i Tyskland, men är relativt okänd utanför den tyskspråkiga världen, något som förstås hänger samman med att han genom sin drygt 50-åriga karriär till alldeles övervägande del har sjungit på modersmålet och att hans texter ofta har ett utpräglat tyskt perspektiv.
Det närmaste en Udo Lindenberg vi har i Sverige är nog Ulf Lundell, även om parallellen haltar på flera plan. Men de är jämngamla, mångsidiga, rör sig musikaliskt inom samma härad och har lyckats med konsten att bli folkkära utan att ge avkall på sin outsider-hållning.
Det händer att Lindenberg sjunger på engelska, som i denna självironiska låt från 1985 som visades flitigt på MTV.
Udo Lindenberg föddes i Gronau, Wetsfalen, den 17 maj 1946. Han inledde sin karriär på sextiotalet som trummis i olika band men koncentrerade sig i början på 1970-talet mer och mer på att sjunga och skriva egna texter. Han var en av de första rockmusikerna som skrev texter på tyska.
Texterna rör sig inom ett brett spektrum och speglar såväl hans pacifistiska inställning som hans klara ställningstaganden vad gäller miljöförstöring, sociala missförhållande, neonazis mm. Inom tysk partipolitik har han stöttat SPD, Socialdemokraterna.
Vid sidan av musiken och aktivismen är han verksam som konstnär och författare. Lindenberg har genom åren fått många utmärkelser, bland annat det Västtysklands Bundesverdienstkreuz 1. Klasse (Förbundsförtjänstkorset av första graden). Denna utmärkelse fick han 1989 för sitt arbete för avspänning mellan Väst- och Östtyskland.
Den tyska texten till Glenn Millers klassiker Chattanooga Choo Choo med titeln Sonderzug nach Pankow skrev Udo Lindenberg 1983 som reaktion på att han blivit nekad att uppträda i DDR.