Supervalåret 2021

Supervalåret i Tyskland 2021

av Anderaz Altermann

I år avgörs vilka som får makten i Tyskland. Viktigast är naturligtvis valet till Bundestag 26 september om bara sju månader, ett val som är av avgörande betydelse för hur EU utvecklas.

Bundestag i Berlin.

 

Valet till Bundestag har stor betydelse också för oss svenskar, för hur Sverige kommer att kunna regeras efter vårt nästa val. Detta då de ramar – juridiska, ekonomiska, utrikespolitiska samt för EU:s färdriktning (federalism eller decentralisering?)  – som NÄSTA svenska regering har att förhålla sig till och påverka är de ramar som i stort bestäms av valutgången 26 september i Tyskland.

Hårddraget kan man säga att det är mer avgörande för Sverige hur det går i Bundestagsvalet än sammansättningen av nästa svenska riksdag efter det svenska valet 2022. Detaljer som om Liberalerna och/eller Miljöpartiet får lämna riksdagen är i jämförelse struntfrågor.

Tyska posten kommer att följa utvecklingen noga, rapportera om den redan pågående valkampen som avgör så mycket av EU:s inriktning, då Tyskland betalar ungefär hälften av EU:s budget. Det tyska politiska landskapet den nuvarande valperioden som går mot sitt slut har varit en av de mest turbulenta i tysk politik efter återföreningen.

 

I dessa pandemitider ökar poströstandet. Allt färre fyller i dessa  blanketter i vallokalerna. 

 

Framtiden för de tyska socialdemokraterna SPD står på spel. Den stora koalitionen med CDU har kastat partiet in i den värsta krisen i dess historia. Opinionsstödet på 11 procent var det lägsta som uppmätts någonsin. Den framtvingade enigheten det senaste dryga halvåret samt valet av Olaf Scholz som kanslerkandidat har stärkt SPD något de senaste månaderna. Dock är stödet, nu på 16 procent, ett vikande stöd på över fyra procent lägre än det sämsta valet någonsin för SPD, valet 2017. Sannolikt blir valet i september slutet för SPD:s tidigare betydelsefulla roll för tysk politik.

Även det mest inflytelserika partiet i efterkrigstiden CDU har en inre kris som knappast sett sin like under valperioden. De har ett för närvarande ett betydligt större stöd i opinionen på 34,8 procent, 1,4 procent mer än valresultatet. De inre stridigheterna och striden om inriktning och ledare när nu Angela Merkel drar sig tillbaka efter valet 26 september och det sedan ett decennium bristande förnyelsearbetet i partiet kan sannolikt leda till en betydligt försvagad roll i tysk politik som de tidigare dominerat.

CDUs uppenbara problem är troligen inte avgörande för deras valresultat, utan i stället väljarnas värdering av hur effektiv bekämpningen av pandemin varit. Den enorma uppgång som Angela Merkel inledningsvis åstadkom genom sitt suveräna ledarskap i krisens början gav partiet ett opinionsstöd på tidvis 10 procent över valresultatet förra året, men det har nära nog försvunnit helt nu.

 

 

Precis som i Sverige är valarbete ett oavlönat hedersarbete.

 

Hur väljarna värderar politikernas roll och effektiviteten i de omfattande förbud och regler som använts för att bekämpa pandemin är den politiska faktor vars betydelse ökar mest just nu. Pandemipolitiken avgör troligen valutgången för Unionen av CDU/CSU i valet. Något som säkerligen förstärks om Markus Söder CSU blir kanslerkandidat då han profilerat sig som stark man i politiken genom att ge Bayern Tysklands strängaste pandemiregler.

Valkampen inför september är redan igång. De två första valen, i förbundsländerna Rheinland-Pfalz och Baden-Württemberg 14 mars, kommer i stor uträckning påverka den fortsatta valkampen, och ha direkt betydelse för hela den tyska politiken samt sannolikt ge avgörande fingervisning inför det historiskt viktiga Bundestagsvalet som kan ge den tyska politiken en helt ny karta.

Tyska postens ambition är att redan nu tillhandahålla analyser, redovisa trender, och öka förståelsen av sammanhangen i det enormt spännande läget som i år kännetecknar den tyska politiken. Vi börjar därför här en serie av artiklar som startar med porträtt av de förbundsländer som är närmast aktuella att gå till val.

 

 

Bundestags byggnad är moderniserad av sin glaskupol men annars historiskt välbevarad.

Den strama moderna byggnaden på andra sidan Spree är Kansleramt som är förbundskanslerns eget huvudkvarter. Kansleramt är utbyggt till ett gigantiskt kontorskomplex där tusentals tjänstemän arbetar. Redan på Helmut Kohls tid menade kritiker att kanslern blivit alltför beroende av sina tjänstemän. Ett växande demokratiproblem enligt kritikerna.

 

Fredrik Danelius kommer att skriva översikter av förbundsländernas historia och kultur i den ordning som de går till val. Det politiska läget rapporteras separat av Andreaz Altermann för respektive förbundsland med analyser om valtrender och olika möjliga valresultat, samt dessas konsekvenser för Bundestagsvalet.