Rammstein är sedan flera år Tysklands största och bäst säljande rockband. När de ger sig ut på turné spelar de för utsålda arenor, både i hemlandet och utomlands. Samtidigt är bandet ständigt föremål för kontroverser. De har utpekats som inspiratörer till terrordåd. Deras texter berör inte sällan sex och våld och tangerar ofta det förbjudna. Hur har de lyckats förena stora kommersiella framgångar med ett bibehållet utanförskap?
Hemma i Berlin efter en Rammstein-konsert i Moskva den 15 mars i år insjuknade bandets sångare, den 57-årige Till Lindemann, plötsligt akut i hög feber. Han lades in på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i Berlin. Tyska media rapporterade att hans tillstånd var livshotande och att han drabbats av Corona.
Någon dag senare dementerade Rammstein ryktena på sin Facebooksida. Lindemann hade testats negativt för Corona. Han hade dock drabbats av en svår lunginflammation men var nu på bättringsvägen. Lindemann kommenterade själv saken inte utan sarkastisk humor: ”Det virus som kan döda mig har ännu inte uppfunnits”.
Till Lindemann (sång, munspel) föddes 1963 i Leipzig i dåvarande Östtyskland. son till ett konstnärspar. Hans framtida bandkamrater Richard Kruspe (gitarr, synt), Paul H Landers (kompgitarr), Oliver Riedel (bas), Christian ”Flake” Lorenz (klaviaturer, piano, synt) och Christoph ”Doom” Schneider (trummor) såg dagens ljus 1964-1971 i Schwerin, Wittenberge och Berlin, även dessa i dåvarande Östtyskland.
Rammstein bildades i Berlin 1994.
Ursprung
Samtliga medlemmar hade spelat i olika mindre kände band när de 1994 bildade Rammstein. Namnet var taget från-NATO-basen Ramstein-Miesenbach, belägen i distriktet Kaiserslautern nära den fransk-tyska gränsen, där en flyguppvisning 1988 slutat i en katastrofal krasch med 70 döda och 346 skadade. Namnvalet säger något om det mörker och den ilska som sedan starten mullrat i bandet.
Debutalbumet Herzelied, som spelades in i Polarstudion i Stockholm, släpptes 1995 och blev en succé både i Tyskland, där det tillhörde årets mest sålda album, och i flera andra europeiska länder. Uppföljaren Sehnsucht blev ännu mer framgångsrik. Den klättrade till förstaplatsen på den tyska albumlistan och även högt på listorna i flera andra länder, denna gång också i USA.
Rammsteins musik är svårklassificerad. Inslag finns av industrirock, hårdrock, synth och punk, Några låtar är närmast poplåtar. Rammstein räknas ibland till den specifikt tyska genren, Neue Deutsche Harte, framvuxen på 90-talet, tillsammans med band som Oomph!, Unheilig, Megaherz och Eisbrecher.
Texterna innehåller inte sällan referenser till tyska litterära klassiker som Goethe, Hoffmann, Brecht och Süskind. Bandet har framfört låtar på engelska (och en låt på spanska!), men tyska är tveklöst huvudspråket. Basisten Oliver Riedel förklarade i en intervju: ” Franska må vara kärlekens språk, men tyska är ilskans språk”.
Debutalbumet Herzelied släpptes 1995.
Pyroteknik och terrordåd
Gruppen har väckt stor uppmärksamhet för sin spektakulära scenshow med betydande inslag av pyroteknik. Vissa menar att bandet har lånat mycket av sin scenestetik från nazismens massmöten, regisserade av Joseph Goebbels och filmade av Leni Riefenstahl, idag för eftervärlden bevarade främst genom Riefenstahls film Triumph des Willens (Viljans triumf), en dokumentär om nazisternas partidagar i Nürnberg 1934.
Och visst kan man se likheter i det genomarbetade och förföriska användandet av ljuseffekter. Att bandets medlemmar kommer från det gamla Östtyskland, där Tysklands motsvarighet till Sverigedemokraterna, Alternativ für Deutschland, har sitt starkaste fäste, har underblåst denna spridda uppfattning.
Detta är en koppling som är djupt orättvis, skulle bandets medlemmar själva säkert invända. De avsvär sig konsekvent alla kopplingar till våld och högerextremism, en bild som fått ytterligare fäste sedan det framkommit att flera av de unga männen som legat bakom skolskjutningar såsom dem i Columbine, USA, 1999, Beslan, Ryssland, 2004, Jokela, Finland, 2007 och Trollhättan, Sverige, 2015, har visat sig vara stora Rammstein-fans.
Inledningsraden ”Du auf dem Schulhof, ich zum Töten bereit” (Du på skolgården, jag redo att döda) från Rammsteins låt Weißes Fleisch (1995) har påståtts vara inspiration till illdåden. Efter Columbinemassakern gjorde Rammstein detta uttalande:
”Medlemmarna i Rammstein uttrycker sina kondoleanser och sin sympati för alla dem som har blivit påverkade av de tragiska händelserna som ägde rum nyligen i Denver. De vill också göra det klart att inget innehåll i deras låttexter eller deras politiska ståndpunkter kan ha influerat till ett sådant beteende. Utöver detta vill bandet meddela att de själva har barn som de jämt och ständigt strävar efter att lära hälsosamma och icke-våldsamma värden till.”
Rammsteins frontman Till Lindemann är utbildad pyrotekniker, något som bandet använder sig av på scenen.
Till Lindemanns kontroversiella texter
Icke desto mindre är det uppenbart för varje lyssnare med någon kännedom om det tyska språket att Rammstein i sina texter dras till kontroversiella teman, inte sällan sexuella och våldsamma sådana. Såsom till exempel BDSM (Bück dich), homosexualitet (Mann gegen Mann), Incest (Spiel mit mir), sexmissbruk (Tier), nekrofili (Heirate mich), sexturism (Pussy und Ausländer), droger (Kokain und Adios), pyromani (Benzin) och kannibalism (Mein Teil).
Sångaren och frontfiguren Till Lindemann är Rammsteins huvudsaklige textförfattare. Vissa av hans rader har blivit mer uppmärksammade än andra. Som den lyriske kameleont han är har han inga problem med att byta position i BDSM-lekarna. Här i Bück dich intar han den dominantes roll:
Bück dich befehl ich dir (Luta dig framåt, befaller jag dig)
Wende dein Antlitz ab von mir (Vänd ditt ansikte ifrån mig)
Dein Gesicht ist mir egal (Ditt ansikte är ointressant för mig)
Och här i Bestrafe mich den undergivnes:
Deine Größe macht mich klein (Din storhet gör mig liten).
Du darfst mein Bestrafer sein (Du skall bli min bestraffare).
Der Herrgott nimmt (Gud Herren tar).
Der Herrgott gibt (Gud Herren ger).
Doch gibt er nur dem (Dock ger han bara till)
den er auch liebt (dem han också älskar).
Tvetydigheten är också tydlig i en av bandets mest kända låtar, Du hast:
Du (Du)
Du hast (Du har/hatar)
Du hast mich (Du har/hatar mig)
Du hast mich (Du har/hatar mig)
Du hast mich gefragt (Du har frågat mig)
Du hast mich gefragt (Du har frågat mig)
Du hast mich gefragt und ich hab’ nichts gesagt (Du har frågat mig och jag har inget sagt).
Detta är en svåröversatt ordlek med de tyska verben haben (ha) och hassen (hata) som i andra person singularis är likalydande fast olika stavade (hast/hasst).
Rammsteins scenshower är kända för att vara spektakulära.
Konserter och videor
För den ultimata Rammsteinupplevelsen bör bandet förstås avnjutas på plats i Tyskland, men de har spelat flera gånger i Sverige. Till denna sommar var en konsert planerad till Ullevi i Göteborg. Biljetterna sålde slut direkt. En extrakonsert annonserades. Sedan kom Coronaviruset och allt fick ställas in. Så vi fans får vänta med att se dem framföra ”Alter Mann” och andra klassiker på scenen.
Inte bara på arenorna utan också i musikvideoform har Rammstein gjort succé. 2017 utsågs videon Rammstein Paris, regisserad av svenske Jonas Åkerlund till årets bästa livekonsertvideo vid MTV Music Awards. Ett annat filmframträdande gör de i Lars von Triers omdiskuterade Nymfomania (2013), vilket känns mycket passande.
Rammsteins senaste album, det första på 10 år, betitlat enbart med gruppnamnet, kom i maj 2019. Som singel släpptes låten Deutschland. Även om kärleken till hemlandet skiner igenom så är låten väsentligen en bitande kritik av utvecklingstendenser i landet. Europas ekonomiska draglok har börjat hacka i maskineriet och nynazismen går mot en ny gryning, är den dystra bild som frammanas.
Deutschland blev efter släppet den mest spelade tyska videon på YouTube och har blivit föremål för många analyser och diskussioner, både skarp kritik och hyllningar. Låten och videon är en bred exposé över tysk 1900-talshistoria (och inkluderar även tillbakablickar). Nedslag görs i Weimarrepubliken, Tredje riket och i DDR.
I de övriga spåren (förutom i Radio som handlar om övervakningssamhället DDR) känner vi mycket i väl igen Till Lindemann, med hans sarkasmer kring ”förbjudna” teman som BDSM, sexhandel, pedofili och diverse andra sexuella avvikelser. Ibland kan det vara svårt att förstå vad som är avsett som samhällskritik och vad som är cynismer och svart humor eller rent av effektsökeri och varumärkesvård. Mångtydigheten är säkert högst medveten.
En stillbild från den omdiskuterade videon till låten Deutschland (2019).
Succé och utanförskap
Rammstein är idag Tysklands bäst säljande band, både i hemlandet och utomlands. Ändå har de lyckats bevara sin aura av utanförskap, av att vara rebeller. På det sättet påminner de om svenska kent. Som med tiden blev Sveriges största rockband, men ändå lyckades förbli något slags outsiders. Det är nog den enda likheten mellan Rammstein och kent. Eller nej, det finns faktiskt en annan. Båda banden är/var fans av Depeche Mode och har gjort covers på deras låt Stripped.
I gammal tysk folktro hittar vi filuren Till Eulenspiegel, en liten tomtenisselik spelevink som spelar sina spratt och kan reta gallfeber på borgerskapet som högst av allt sätter ordning och reda. Han har uppmärksammats i den svenske Tysklandsvännen Lars Gustafssons diktning. Man vet aldrig riktigt var man har den lille Till. Han kan dyka upp varsomhelst och är fullkomligt oförutsebar. Kanske har han fått något av en efterföljare i sin namne, Till Lindemann.