Påsken är en stor högtid i Tyskland. Många håller den till och med högre än julen. Liksom julen är den tyska påsken väsentligen en familjehögtid.
Äggjakten
En gammal tradition är äggjakten på påskafton. Barnen får leta i trädgården eller i markerna i närheten efter handmålade ägg, chokladkycklingar och -harar och/eller fågelbon fyllda med sådant. Ibland förbereds detta med att barnen på skärtorsdagen får samla mossa och små grenar för att bygga fågelbon som de ställer ut. Eller så får barnen veta att Der Osterhase (Påskharen) har ställt ut bon eller ägg som de får leta efter.
Påskharen (Der Osterhase) har koll på äggen.
Påskbuketten
Tyska hem pryds ofta av en omsorgsfullt sammansatt påskbukett (Osterstrauß) som föräldrarna och barnen sätter ihop inför helgen. Här ingår ofta påskris, forsythior, knippen av vårblommor och hängen. Ibland pryds buketterna av handmålade urblåsta ägg, gjorda av barnen och föräldrarna tillsammans.
En tysk påskbukett (Osterstrauß).
Påsklunchen
På Påskafton och/eller på påskdagen samlas familjerna traditionellt för påsklunch. Här serveras ofta Hefezopf (Osterzopf), ett sött bröd ibland späckat med (pistage)nötter och/eller russin. Till detta äter man smör, sylt. Ibland görs brödet som en krans (Osterkranz) med nötter och torkad frukt. Ägg äts förstås också vid påsklunchen.
Hefezopf (Osterzopf) på Påskbordet.
Tysk påskkultur
Många tyskar besöker kyrkan och ser kanske (valda delar av) Händels oraturium Messias framföras. Andra nöjer sig med att ta en promenad i andan av Goethes Osterspaziergang (Påskpromenad) från Faust (1801) som hälsar våren välkommen med de ofta citerade raderna
Zufrieden jauchzet Groß und Klein: (Tillfreds i jubel, stort och smått: )
Hier bin ich Mensch, hier darf ich’s sein! (Här är jag människa, här kan jag vara det)
Frohe Ostern, Heidi Palmgren!
Heidi Palmgren är uppvuxen i Tyskland åren efter Andra världskriget i Goslar, Niedersachsen, men bor sedan 1962 i Sverige, närmare bestämt i Löddeköpinge där hon grundat Löddeköpinge plantskola och etablerat sig som en av Sveriges främsta trädgårdsarkitekter.
TYSKA POSTEN: Frohe Ostern, Heidi!
HEIDI PALMGREN: Frohen Ostern, Friedrich!
TYSKA POSTEN: Hur brukade ni fira påsk när du var flicka i Tyskland?
HEIDI PALMGREN: Jag är uppvuxen med mina morföräldrar i en småstad. Vi var en katolsk familj. På skärtorsdagen började vi förbereda påsken. Vi gick ofta på en konsert i kyrkan och tog en lång promenad, 2-3 timmar. På kvällen blev det kyrkgång igen, då de vuxna tog nattvarden.
Långfredagen var förfärlig för oss barn. Vi fick inte leka. Vi fick egentligen inte göra något annat än att begrunda Jesu lidande på korset. Det serverades knappt någon mat, och absolut inget kött, för det ansågs att det skulle vanhedra den blödande Jesus.
Påskafton och påskdagen var dock dagar av stor glädje och tacksamhet. Jesus hade återuppstått från de döda. Jag brukade få en ny klänning. Och vi flickor fick nu börja använda knästrumpor i stället för de otympliga höga strumporna med fästen som vi bar under vinterhalvåret.
TYSKA POSTEN: Du sa en gång att påsken för dig är en viktigare högtid än julen. Hur kommer det sig?
HEIDI PALMGREN: Påsken innehåller så mycket mer än julen. Det är hela spektrat från djupaste bedrövelse till stor lycka och tacksamhet. När jag var liten levde i oss in i detta på ett sätt som få gör idag, inte heller jag på samma sätt, men det finns kvar i mig.
TYSKA POSTEN: Vad vill du ha för mat på påskbordet?
HEIDI PALMGREN: Jag firar påsken hemma med mina tre söner och deras familjer och vänner till oss. Vi brukar bli ett ganska stort sällskap. Jag lagar äggen. Hälften av dem kokar jag i rödlök så de får en röd ton; hälften i gurkmeja så de får en gul ton. Sill är svenskt och inte tyskt, men det har vi tagit till oss. En av mina söner kommer med den. En annan kommer med ost. I år kommer vi också att grilla lamm.
TYSKA POSTEN: Blir det något tyskt inslag i ert påskfirande i år?
HEIDI PALMGREN: Äggjakten! Ett av mina barnbarn har undrat över ett hål i marken vid ett träd och frågat vad som finns där. Jag har berättat för honom att det är där som påskharen har sin verkstad och att vi inte får störa honom, för nu har han fullt upp med att ordna gott åt oss till påsken.
Frohe Ostern, Kjell-Åke Sjölander!
Kjell-Åke Sjölander – här på en kulle nära sitt hem – är ingenjör från Göinge i norra Skåne. Han är bosatt och verksam i Bayern sedan många år.
TYSKA POSTEN: Frohe Ostern, Kjell-Åke!
KJELL-ÅKE SJÖLANDER: Vielen herzlichen Dank.
TYSKA POSTEN: Finns det något som särskilt utmärker firandet av påsken i Bayern jämfört med övriga Tyskland?
KJELL-ÅKE SJÖLANDER: Den delen jag bor i är övervägande katolsk och det traditionella firandet är präglat av att påsken är den största högtiden för katolikerna, i övrigt är sederna lika.
TYSKA POSTEN: Vad vill du ha för mat på påskbordet?
KJELL-ÅKE SJÖLANDER: Osterbrot (Hefezopf) Domschinken (kokt skinka), riven pepparrot och kokta ägg.
TYSKA POSTEN: Blir det några svenska inslag i ditt påskfirande i år?
KJELL-ÅKE SJÖLANDER: Förutom äggen blir det inte det; årets påskfirande blir stillsamt eftersom pandemireglerna med kontaktbegränsningar osv. inte tillåter stora sammankomster som annars är brukligt.